SAS Scandinavian Airlines hatar musiker
Turné dag 1.
Jag, hustrun och barnen checkar in på Arlanda för att åka till Hamburg, första anhalten på julturnén.
Incheckningsmannen berättar att jag måste betala extra för gitarrerna.
SAS har en ny giv, allt som är "fritidsartiklar" beläggs med avgift, alltså golfklubbor, musikinstrument och andra hobbygrejer.
Det var inte övervikt, vi hade inte för många väskor, mitt fel är att jag är musiker och SAS betraktar inte oss som professionellt yrkesarbetande. När alla turnéer är på marginalen blir detta den sista spiken i kistan för oss som spelar jazz och folkmusik.
Låt mig säga så här, SAS är ett jävla skitpissflygbolag från helvetet och jag hoppas vid gud att de går i konkurs så jag får dansa på deras grav.
Repetitionen i Nordtyska radions studio gick bra. I morgon premiär i Kiel.
Jävla jävla SAS
Jag, hustrun och barnen checkar in på Arlanda för att åka till Hamburg, första anhalten på julturnén.
Incheckningsmannen berättar att jag måste betala extra för gitarrerna.
SAS har en ny giv, allt som är "fritidsartiklar" beläggs med avgift, alltså golfklubbor, musikinstrument och andra hobbygrejer.
Det var inte övervikt, vi hade inte för många väskor, mitt fel är att jag är musiker och SAS betraktar inte oss som professionellt yrkesarbetande. När alla turnéer är på marginalen blir detta den sista spiken i kistan för oss som spelar jazz och folkmusik.
Låt mig säga så här, SAS är ett jävla skitpissflygbolag från helvetet och jag hoppas vid gud att de går i konkurs så jag får dansa på deras grav.
Repetitionen i Nordtyska radions studio gick bra. I morgon premiär i Kiel.
Jävla jävla SAS
5 kommentarer:
Äntligen lite "salt" i retoriken; der rök et par strängar, minst! Underbart! Nästan nordnorskt...
Dags att damma av elgitarren?
"Whatever you do; don´t make it sound like Sergio Mendez!" Nån som minns?
Dom snorförjävliga kulissfigurerna i SAS förnekar sig inte, ser jag...
Vi hade varit på 2 månaders fältarbete i Tanzania. Hemresan gick via Kenya. Alla koffertar och resväskor var packade till bristningsgränsen. Det som inte rymdes där, tog vi som handbagage, vi hade ju köpt på oss både det ena och det andra av afrikanska kultföremål.
Inte minst Hans, som när han entrade kabinen såg ut som en julgran, alla tänkbara afrikanska musikinstrument i form av tumpianon, flöjter, trummor och kalebasser hängde och dinglade lite hur som helst. Men det mest uppseendeväckande var väl ändå den enochenhalv meter långa pilbåge – komplett utrustad med tillbehör i form av koger och färggranna pilar – som han värdigt likt en masajkrigare hängt över axeln. Hur han fick plats med allt på sin flygplansstol begriper jag inte.
Och ingen nämnde något om ”fritidsartiklar” – och tanken på att pilbågen skulle kunna användas i terrorsyfte föresvävade ingen.
Bolaget vi flög med hette United Arab Airlines.
Det kallar jag flygbolag.
Jag lider med dig! Jag som yrkesfotograf har vid flera tillfällen behövt betala extra för saker av liknande storlek (stativ, inte helt vanliga väskor etc etc). Att säga att man är fotograf är ungefär att säga som man sitter och ritar. Jag hoppas det sker en förändring snarast!
All the best /Erik Wibaeus
Kom ihåg ditt blogginlägg när jag såg detta klipp
http://www.youtube.com/watch?v=5YGc4zOqozo
/masse benesch
Nästan sex miljoner människor har sett Dave Carrolls YouTube-klipp nu - United Breaks Guitars.
Det kan de gott ha.
United Airlines slog sönder min kompis saxofon när vi flög till Palm Springs. Den var inpackad i hårt fodral och lagd i ett golf-fodral. De jävlarna måste ha parkerat en gaffeltruck på den, eftersom hela saxen var helt intryckt. Jag skulle tro att det krävs ungefär 150 kg för att klara det.
Inte en spänn i ersättning. För den låg i mjukt fodral (väl inpackad i ett hårt plastfodral, sådana som saxofoner har). Hade den legat löst och skramlat så hade de ersatt den.
Fan tro't.
/Ingemar
Skicka en kommentar
Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]
<< Startsida