Anders Jacobsson och Gunilla Brodrej

Gunilla Brodrejs vilja att göra Anders Jacobsson illa är starkare än hennes argument och det underminerar tyvärr hennes viktiga kritik.
Man undrar vad det här egentligen handlar om från hennes sida.

Jag drabbades själv en gång när hon hånade mig från sin blogg.
Det gick så långt att jag skrev ett brev och bad henne sluta.
Jag och min familj mådde mycket dåligt av hennes långa utförliga angrepp.
Jag fick svar från henne, på Expressens brevpapper.

"Det bör du stå ut med som skribent, och om din 15-åriga dotter mår dåligt över det här finns det säkert en skolpsykolog hon kan gå till"

Så talar Gunilla. Så talar Expressen. Men, den attityden i förlängningen säljer lösnummer och mot det kan man inte vinna.
Jag ångrar djupt att jag bad henne om nåd.
Jag skämde ut mig. Hon vann.

Preston Sturges och den amerikanska paradoxen

I senaste numret av Vanity Fair skriver Douglas McGrath en artikel om manusförfattaren/regissören Preston Sturges.

"Sturges was an American original, which is a dangerous thing to be.While America itself is an original idea, and while America claims always to value the individual over the state, what America likes best is something that can be reproduced the maximum number of times as cheaply as possible with the least amount of interference from its creator. It is a commercial culture above all, and nothing threatens it more than an individual who is irreplaceable"

klok karl den där Douglas McGrath