Cliffhanger

På väg hem från dagis ger W ett exempel på uttrycket "cliffhanger".

-Pappa
-Ja
-Pappa
-Ja
-Pappa, Elin, hon...
-Ja
-Hon...
-Ja
-Hon...
-Ja
-Hon...
-Ja, vad gjorde Elin?
Och precis när spänningen är på topp, vad gjorde Elin egentligen?
Då byter han ämne.
-Pappa, jag vill köpa lördagsgodis.
-Nej, idag är det onsdag.
-Tråkigt.
Ja, säger jag. Det är tråkigt.

Stuk och grälvesknuppla

"Pappa vad är stuk?" W har fastnat på ett ord som dyker upp i olika sammanhang.
"Menar du duk?". "Nej, stuk. Nä-stuk"
Okej tänker jag. Ska det här språktrolleriet fortsätta så här vill det till att man är alert.
Associations- och avstavningsalert.
Ibland går jag bet.
"Pappa vad är grälvesknuppla?"
Han spikar varje stavelse så det är ingen tvekan om att han bestämt sig för hur ordet ska uttalas.
Någon som vet?

Trolleri!

W, 4 år är inne i en intensiv trollerifas. Det trollas med mynt, näsdukar och kort.
Ett av hans vanligaste nummer är något av det bästa jag upplevt i genren. Han ställer sig mitt på köksgolvet
kastar med stor dramatik fram vänster handflata och säger: "ingenting här!"
Så visar han upp höger och: "Ingenting där!" Sedan spänner han ögonen i mig och säger efter en perfekt avvägd konstpaus: Borta!
Magi, tänker jag. Ren magi.