Pappaledig

Det är lite svårt att hinna med bloggen just nu. En liten man på 6 månader jublar och fyller ut allt utrymme av vad som känns viktigt. I jämförelse med hans upptäckande av världen ter sig alla andra funderingar tämligen ointressanta.
Men emellanåt spelar jag så mycket jag hinner. Förra fredagen hade vi premiär på en liten trio vi satt ihop. Vid gitarren: N. Strömstedt. Många av hans låtar är i originalinspelning daterade till ett synth-programmerat 1990-tal med samplade ljud och trummaskiner. I våra nya arrangemang blir de plötsligt helt tidlösa eftersom de har den kvalitén när man plockar ner det till text, melodi och ackord. Du kommer att bli förvånad, snart i ett konsert hus nära dig...
På fredag spelar jag med Nisse Landgren i Leipzig. En restaurangägare håller Nisse som sin favorit och flyger ner oss för att spela på en privat fest. Jag ska passa på att titta på världens fulaste (eller snyggaste?det är svårt att bestämma sig) konserthus; Gewandhaus där vår egen Herbert Blomstedt huserade i många år.